Det senaste året har vi sett stora satsningar på barns och ungdomars läsande i många länder, inte minst när det gäller det digitala.
I USA har enligt de senaste siffrorna 66% av skolorna tillgång till e-böcker och mer än var femte elev läser e-böcker i skolan.
Även runtom i Europa lanseras ett antal tjänster som vill sprida både läsande och elevers egna berättande digitalt. Dock är kostnaden ofta ett problem när böckerna måste köpas in styckvis. I våras presenterade den amerikanska regeringen en satsning på att göra mer e-böcker tillgängliga för skolor, som ett verktyg för att ge mindre bemedlade elever tillgång till mer läsning. Initiativet har dock fått kritik för att det bortser från en viktig poäng: att just de som mest behöver ekonomiskt stöd för att köpa böcker kanske inte alltid har apparater att läsa e-böckerna på, eller det lärarstöd som krävs för att ta till sig dem.
Målet är läskunnighet, inte prylar
Samtidigt ser vi många initiativ världen över växa fram, där man siktar på att arbeta med de apparater elever redan har. I delar av världen som saknar mycket av den infrastruktur vi tar för givet innebär mobiltelefoner – och inte minst smartphones – en potentiell revolution.
94% av världens befolkning har mobilsignal och 48% kan nå internet via mobilnätet
Det finns idag lika många mobiltelefoner i Ghana som i USA, och enligt prognoser kommer varannan invånare i subsahariska Afrika att ha en egen mobiltelefon år 2020.
50% av afrikanska skolor har akut brist på böcker men via telefonen kan de komma åt material i digital form och dessutom kommunicera med varandra.
Foto: Worldreaders
Vi kommer att få se fler initiativ runt detta; ett exempel är WorldReaders, som förser skolor i Afrika och Indien med digitala böcker, både via sponsrade läsplattor och genom mobilappar. Genom dem får i dagsläget skolor i 69 länder tillgång till e-böcker på 43 olika språk, och lärare kan också få pedagogisk hjälp på plats.
Målet är att nå tio miljoner användare innan årets slut.
Detta är förstås inte något som löser alla problem (läs gärna eLearning Africa Report 2015) men visst är det en vacker tanke att elever i Nairobi, Mumbai och Linköping kan läsa samma böcker och diskutera dem med varandra efteråt?
ElibU 